lördag 14 april 2018 23:22
Under veckan distribuerade Vänsterpartiet på Lidingö en politisk pamflett till hushållen på Lidingö i vilket den politiska majoriteten anklagas för att vräka nyanlända från de tillfälliga boenden, som de tilldelats under den av staten angivna tvååriga etableringstiden. Givetvis ställer staden inga barnfamiljer direkt på gatan. Dessa familjer prövas, precis som alla andra lidingöfamiljer i samma situation, enligt socialtjänstlagens regler om temporärt stöd och stöttning under en begränsat period. Det skriver Anna Rheyneuclaudes (M), kommunstyrelsens ordförande, Birgitta Sköld (LP), vice ordförande i kommunstyrelsen och Carl-Johan Schiller (KD), ledamot i kommunstyrelsen.
Vänsterpartiet har distribuerat en politisk pamflett till hushållen på Lidingö. I materialet anklagas majoriteten för att vräka nyanlända från det tillfälliga boende som de tilldelats under den av staten angivna tvååriga etableringstiden. Inledningsvis vill vi påpeka att Lidingö har tagit ansvar för mottagandet, levt upp till bosättningslagens krav och uppfyllt de kvoter som Migrationsverket angett.
Följande är fakta i frågan: Kommunstyrelsen fattade ett beslut i oktober 2017 om att säga upp de nyanlända som under den tvååriga etableringsperioden bott tillfälligt med andrahandskontrakt runt om på ön. Kommunstyrelsens beslut är fattat i demokratisk ordning och det är överprövat av Förvaltningsrätten i Stockholm. I sitt domslut konstaterar Förvaltningsrätten att kommunstyrelsens beslut att säga upp de tillfälliga andrahandskontrakten för nyanlända efter den tvååriga etableringsfasen, inte strider mot lag eller annan författning, vilket innebär att domstolen ger kommunstyrelsen rätt.
Kommunstyrelsens beslut är till viss del principiellt. Samtidigt som en del nyanlända ute i kommunerna befinner sig i slutet på sin etableringsfas kräver Migrationsverket att kommunerna ska ta emot ännu fler som ska påbörja sin tvååriga etableringsperiod. Det principiella handlar om hur länge man kan betraktas som nyanländ i Sverige. De som anvisas till kommunerna i egenskap av nyanländ har redan vistats i Sverige under en relativt lång period, vanligen på förläggning hos Migrationsverket. Sedan följer den tvååriga etableringsfasen ute i kommunerna. Om vi ska upprätthålla den skattefinansierade välfärdsstatens generösa åtaganden finns det en gräns, en tidpunkt, där statens ansvar byts mot individens eget ansvar. Lidingö har tolkat det som att de nyanlända blir vanliga lidingöbor efter etableringsfasens två år som anges i lagstiftningen. Det är också då som staten upphör med sin finansiering.
Vårt resonemang bygger också på en annan viktig princip, nämligen den om att behandla alla invånare i kommunen lika, den så kallade likabehandlingsprincipen. Det är en fråga om rättvisa. Vi tycker den principen är viktigt att försvara. Det är utifrån detta som Lidingö har organiserat mottagandet. Under de 24 månader som nyanlända är placerade i en andrahandsbostad så sätter Lidingö stad in stora resurser för att säkerställa att man får plats på komvux, lär sig svenska, genomgår en samhällsorientering, söker praktikplats och skaffar en relevant utbildning. Barn får plats på förskolan och i skolan och får därmed en bra och gedigen grund att stå på inför sin framtida resa i Sverige. Våra professionella tjänstemän organiserar även en ”bostadssökar-skola” och våra jobbcoacher anstränger sig för att, tillsammans med de nyanlända, lära dem att söka arbete i Sverige och hitta möjligheter till egenförsörjning. Detta sker från dag ett och vi ställer tydliga krav. Målet är att så snabbt som möjligt komma i egen försörjning. Två år är en lång tid om man anstränger sig och tar till vara på tiden väl.
Givetvis ställer staden inga barnfamiljer direkt på gatan. Dessa familjer prövas, precis som alla andra lidingöfamiljer i samma situation, enligt socialtjänstlagens regler om temporärt stöd och stöttning under en begränsat period.
Lidingös borgliga majoritet är inte bara intresserade av se till att integrationen blir bra, vi satsar pengar på att den ska bli mycket bra. I detta arbete är också Lidingös alla frivilligorganisationer och föreningar en ovärderlig kraft. För det är bra för samhället. Men vid en tidpunkt i denna process blir man som nyanländ som vilken invånare som helst på Lidingö. Därmed får man ta samma ansvar och får samma rättigheter som alla andra. Det är samma krav vi ställer på alla andra i samhället.
Anna Rheyneuclaudes (M), kommunstyrelsens ordförande
Birgitta Sköld (LP), vice ordförande i kommunstyrelsen
Carl-Johan Schiller (KD), ledamot i kommunstyrelsen